Nu har det gått väldigt mycket upp med Haven under en period, så jag antar att det var dags för ett litet fall neråt innan vi väder uppåt igen. Men inget som inte för någon lärdom med sig! I helgen har det varit tvådagars dressyrtävling på Timrå Hästsportförening. Båda dagarna startade vi LA:3 och båda dagarna med helt olika känslor och händelselopp.
Under lördagen så var Haven väldigt pigg och hoppade runt lite på framridningen, men inte mer än vanligt. Tyckte ändå att hon va rätt ridbar om än något strulig i munnen. Första missen sker rejält precis innan vår start och jag missade att de ropade in mig till collecting-ring, så när de väl ropar in mig på banan tror jag att det är en före mig och när de ropar mitt namn igen så inser jag att jag är sent ute. Jag kastade mig ut ur ridhuset och Haven blev såklart både stressad och spänd av det. Så programmet igenom var allmänt spänt, jag hade fokuset någon annanstans och vi hade flera missar som jag absolut trodde skulle kosta oss placering. Trots detta red vi ihop 65.571% och det räckte till ännu en 2a placering denna säsong. Dock var känslan inte alls på topp och jag har hellre bra känsla än blir placerad eftersom jag rider henne för framtiden. Dag två på söndagen hade jag och mamma lagt om planen och vi skulle se till att det inte blev varken stress eller missförstånd. På framridningen va Haven en dröm att rida på och sitt allra bästa jag! Bytte även till henne "bäbis-bett" och fick tillbaka den fina känslan i tyglarna. Tyvärr tror jag att framridningen blev något för lång. Så när vi väl kom ut i collecting-ring ville hon inte mer. Hon ställde sig på bakben och tjurade ihop. Valde då att ta av mig sporrarna med tanke på att hon ibland blir riktigt sur på mig när jag har dem, och då blev det lite bättre. Väl inne på banan tappade vi all energi och fick tyvärr bakslag i skritten där hon ställe sig igen. Galoppen var betydligt bättre sedan, men över lag kändes det inte alls bra. När vi kom hem var hon supertrött. Så jag misstänker att tre dagars hård ridning(red ett ordentligt pass på fredagen innan tävlingarna) och väldigt varma dagar tog ut sin rätt. Alltid lär jag mig något nytt och till kommande träningar och tävlingar ska jag prova nya upplägg. Vi är trots allt bara i den fas där jag lär känna Haven när det gäller tävlingar och försöker hitta ett bra upplägg. Så vi jobbar vidare med träningen, men även med upplägg och taktik. Det är viktigt att allt blir rätt för att ge hästen den ultimata chansen att prestera rättvist. Först nu ser vi fram emot träningar för Jeanna Högberg i helgen innen det blir fler tävlingar.
0 Kommentarer
I söndags fick äntligen Sherri vara med och busa! Då var det dags för MRF's pay'n'jump och vi fick dispens att rida barbacka till bådas glädje. Sherri trivs inte alls med sadel längre och jag vill inte tvinga henne att använda det om vi absolut inte måste. Att hoppa barbacka är dessutom något vi gjort i väldigt många år tillsammans och sedan augusti 2017 har jag endast ridit med sadel en endaste gång på henne. Vi trivs bäst utan helt enkelt!
Jag valde att hoppa 80cm, en höjd där vi kan leka runt och inte behöver känna några som helst krav. Vi har dessutom inte hoppat många språng alls under hela vintern och vi var bara med för att det är roligt. Sherri blev så himla glad när hon insåg vad vi skulle göra och studsade runt på banan innan startsignal. En mycket lycklig ponny gasade runt banan med öronen spetsade! Och ska jag vara ärlig så va matte minst lika glad, haha. Det värmer verkligen i hjärtat på mig när Sherri är lycklig och i form. Hon är mitt hjärtas häst och jag har svårt att se mitt liv utan henne efter dessa 11 år tillsammans. Jag älskar verkligen att kasta mig upp barbacka i endast grimma på henne och galoppera fort över ängarna, sitta i hennes box på kvällarna när hon står tätt intill och sover med mulen i mitt hår och höra henne gnägga på mig varje dag när jag kommer ner till hagarna. Så i sommar får hon förhoppningsvis följa med på fler små äventyr! Efter pay'n'riden på lördagen passade jag och Haven på att träna innanför det vita dressyrstaketet som stod kvar under kvällen. Det är verkligen toppen att kunna träna innanför vita staket ibland. Det är precis som att jag rider lite bättre och lite mer planerat. My följde även med oss ner på banan för att hjälpa oss och ta lite bilder.
Haven bjöd på kanonkänsla och ett härligt gummiband i kroppen. Vi jobbade med att hitta små nyanser i traven där jag endast behöver använda mitt säte för att få henne lite fram och sedan komma tillbaka mot en mer samlad trav. Allt mer börjar hon kunna komma tillbaka i traven och samla sig istället för att bara gå långsammare. Det är en häftig känsla när jag känner att hon bjuder till och kliver in med bakbenen och kommer upp med ryggen och framdelen istället för att bara sakta ner på tempot. Traven utvecklas så mycket hela tiden och jag längtar tills vi ska träna för Jeanna nästa gång för att få ännu mer hjälp på vägen. I galoppen blev det en hel del förvänd galopp då jag ibland har lite svårt att få henne helt rak i kroppen på rakt spår. I den förvända kan jag ta hjälp av staketet och få galoppsidans innersida rak istället för förböjd utan att bråka med henne. Detta uppkommer framför allt i höger galopp att hon gärna vill bara förböjd i innersidan och inte riktigt tar ytterhjälperna på rätt sätt. Avslutade med att träna vidare mot lite enkla byten och ökad trav. Det känns bra att låta henne få gå fram i ökad trav/galopp innan jag travar av henne för att hon verkligen ska få sträcka ut kroppen efter allt samlande arbete på flera olika vis. Allt som allt kändes hon riktigt lätt och fin att rida och My fick till ett par riktigt fina bilder på oss. Klicka på bilderna nedan för att få upp dem i full storlek. I helgen har Matfors Ryttarförening arrangerat både Pay'n'Ride på lördagen och Pay'n'Jump på söndagen och jag har ridit och hjälpt till båda dagarna.
I lördags fick jag äran att starta b-ponnyn Berry! I höstas fick jag jobba med denna härliga ponny och hans ägare då jag red in honom under några veckor. Nu är det dags för honom att komma ut och se sig omkring i världen som den gröna 4-åring han är. Han var supercool hela dagen både i hantering och vid ridning på Matfors anläggning. Vi red en Lätt C:1 och han gjorde det så himla bra. Berry hade spetsade öron och bara ville springa både mer och fortare inne på banan. Godkända poäng blev det från båda domarna som dömde! Detta är en ponny som jag inte kan ösa nog mycket beröm över. Han har varit som en dröm från första dagen jag träffade honom. Det gick som en dans att rida in honom och efter bara några veckor kändes som att jag kunde rida honom helt obehindrat. Det är därför extra roligt att jag nu i sommar kommer få rida honom lite igen. Både på lite arrangemang men vi ska även hoppa in honom ordentligt. Den som kommer få ha denna kille som tränings- och tävlingskompis i framtiden ska skratta sig lycklig. Han kommer kunna bli hur bra som helst med rätt liten ryttare. Här kommer filmen från kvällstävlingen på Sundsvalls Fältrittklubb! Glöm inte att ändra kvalitén på videon till högsta för bästa visning.
Efter senaste tävlingen har Haven fått tagit det lugnt och vila lite från den hårda träningen. Hon fick 2 dagars vila direkt efter tävlingen, gick sedan på långa skritturer i skogen tillsammans med kompisar i 2 dagar för att sedan få lite mer vila och lite jobb på töm innan det är dags att komma igång igen.
Nu när våren har gett oss både värme och strålande sol så har skog och mark torkat upp fort och våra favoritstigar i skogen har tinat fram ordentligt. Så under helgen passade jag på att rida dessa härliga stiga på både Haven och Sherri. Jag måste säga att jag också njuter av att få komma ut i skogen, det är så himla härligt! I onsdags var det dags för den sista tävlingsdagen av fyra inom loppet av 12 dagar, en kvällstävling på Sundsvalls Fältrittklubb. Vi kör stenhårt med att starta LA:3-program nu under våren och början av sommaren då det är ett program som passar oss utbildningsmässigt. Detta blev även första starten utomhus för säsongen, vilket både jag och Haven uppskattar. Haven trivs mycket bättre på utebanor än inne i ridhus och har lättare att komma till ro i arbetet utomhus än inne. Haven kändes genomgående fin under hela kvällen om än något trött, men nu när värmen helt plötsligt hittat till oss i Sundsvall så är det inte konstigt att hästarna blir lite mattare innan de också vänjer sig precis som oss människor. Tyvärr hade vi en miss i en ökad trav i programmet genom galoppinslag och tappade förmodligen förstaplaceringen på det. Vi lyckades i vilket fall skrapa ihop 65.571% och ännu en 2a placering! Något som jag uppskattar och värderar ännu högre än fina poäng är att Haven för en gångs skull verkade ta allt med ro. Hon klev ur transporten lugnt, gick att sadla utan att hon sprang iväg och tiden mellan vår ritt och prisutdelning stod hon alldeles lugnt och stilla vid min sida. Hon som varit som ett yrväder på tävlingsplatserna har äntligen börjat slappna av. Det betyder att mitt upplägg om att rida så pass många starter på kort tid har gett resultat med tanke på att det är rutin och avspändhet jag ville uppnå med det. Så skönt! Det är mycket trevligare att vara på tävling med en häst som kan slappna av och stå still än en häst som flyger omkring. Nu väntas lite lugnare dagar innan vi laddar om för tvådagars tävling i slutet av maj igen. Haven och jag efter avslutad ritt tillsammans med våra kompisar hemifrån som också plockade rosett den kvällen.
Film från framridningen innan söndagens start i Bräcke. Igår va det dags för tävling igen! Jag och Haven åkte till Bräcke Ridklubb i de jämtländska skogarna för att rida en LA:3 och samla rutin och erfarenhet. Förhoppningarna inför starten var att Haven skulle vara ännu lite till avspänd både i hantering, på framridning och på tävlingsbanan. Bräcke är en väldigt liten anläggning där det oftast är lugna och trevliga tävlingar, vilket är bra för unghästar. Det finns gott om plats på deras stora utebanan att rida fram på och ridhuset är inte alls tittigt utan ger en trygg känsla. Haven tyckte helt klart om denna tävlingsplats och va helt avspänd hela dagen, från att vi lastade ur till att vi åkte hem igen. Det var minst sagt en fröjd att rida på henne under framridningen då hon bjöd på en stabil och harmonisk känsla. Jag satt mest och gled runt med ett leende på läpparna! Vi har verkligen hittat tillbaka igen och jag är så enormt lycklig för varje avspänd ridtur jag gör på henne, så fort hon slappnar av så känner jag hur mycket hon har utvecklats. Väl inne på banan så blev det något av ett missförstånd efter att jag ridit upp och gjort första halt-hälsning. Haven trodde nog att vi var klara och hade inga planer för att trava på framåt, hon stod mest och väntade på sitt beröm hon alltid får efter sista halten. Haha..! Så fick driva på henne ordentligt för att få henne att kliva på framåt, vilket inte alls blev så snyggt. Att jag sedan hade tryckt på henne ordentligt med skänklarna fick jag tillbaka i första galoppen, då sparkade hon mot sporrarna när jag skulle driva henne in i förvänd galopp. Dock va hon schysst och ställde upp på att fatta förvänd galopp och bara galoppera vidare direkt efter. I övrigt så skötte hon sig riktigt bra! Det finns självklart massor att fortsätta träna på som jag ser på filmerna och det var inte samma härliga flyt inne på banan efter den trassliga halten som vi hade på framridningen. Men fullt ridbart och hon får mer än godkänt med tanke på hur pass avspänd hon var. Efteråt va jag helt övertygad om att dessa två missar hade kostat oss placering, men icke. Domaren dömde oss högt på många andra delar och vi belönades med hela 69.285% och kom 2a! Se ritten i filmen nedan. Nu laddas det om med två lugna dagar innan vi ger oss på den 3dje tävlingen på 2 veckor - kvällstävling på Sundsvalls Fältrittklubb på onsdagkväll. Sedan blir det back to basic igen några veckor innan nästa tävlingstillfälle. Här kommer filmerna från helgens tävling! Lördagens klass, LA:3 på 65.429% Söndagens klass, LB:3 på 67.273% I helgen har jag och Haven varit på dressyrtävling i dagarna två på Sundsvalls Ridklubb. Endast 1,5 mil hemifrån, så nära och bra. Och vilken helg det varit dessutom!
Målet för helgen var klart och tydligt redan långt innan helgen. Att Haven och jag skulle göra detta tillsammans och få en bra upplevelse. Massor med beröm och en glad häst som inte var allt för spänd var önskan. Med tanke på den tuffa period Haven har gått igenom under mitten av mars till början av april så ville jag inte göra något som kunde få henne att bli osäker på tävling och bland andra hästar. Under den perioden var det lite av en trigger för henne att ens vara i samma ridhus som andra och jag var lite orolig över hur hon skulle te sig tillsammans med andra på en framridning som inte är så stor. Trots att hon under lördagen var spänd så vågade hon lita på mig. Hon spände till några gånger när någon kom lite för nära, men i övrigt kunde hon hålla sig på marken utan att explodera iväg. Guld värt var att jag dessutom delade framridningen med ett gäng ryttare som känner både mig och Haven och som visade så himla mycket respekt för Havens "rädsla" för andra hästar när hon blir spänd. Jag är så enormt tacksamt för det! Att verkligen kunna ge sin häst en bra upplevelse är det bästa tänkbara och att vi alla tillsammans på framridningar kan visa respekt och omtanke. Det blir så mycket trevligare för både hästar och ryttare och förhoppningsvis sker det mindre överraskningar. Så jag tackar flera gånger om till er jag delade framridning med på lördagen, så mycket värt var det. Haven var fortsatt lite spänd när vi kom in på banan men lyssnade ändå på mig och tuffade på i LA:3 utan större missar. Det vinglas lite, blir lite dragit i handen stund till stund och sådär när hon är spänd, men hon är fullt ridbar och lyssnar på mig så otroligt bra trots spänning. Jag var så nöjd med henne när vi kom ut och det visade sig att vi hade uppnått mitt hemliga mål för klassen. Att rida på över 65%! Vi lyckades rida ihop 65.429% och det räckte så långt som till en 2a placering och Haven fick ta emot rosett och springa ärevarv. Duktiga tjej! På söndagen hade jag förhoppningar om att hon skulle ha kommit ännu lite mer till ro efter att ha varit på tävlingen dagen innan. Det var hon också, hon var nästan helt avspänd på framridingen på söndagen och klarade till och med av att möta andra hästar ute på spåret utan att bli orolig. Massor med beröm och en väldigt nöjd matte. Väl inne på banan visade sig lite trötthet genom att övergångarna från tex galopp till trav och trav till halt blir lite väl vingliga och hon hade ett avbrott i en galoppvolt där ena bakbenet helt enkelt glömde bort vart det skulle, haha. Trots det ett jämt program med två 8or i programmet på serpentinbågar och en mellantrav. Det blev 67.273% och ännu en 2a placering! Jag är verkligen supernöjd med helgen och Haven har verkligen varit med mig hela tiden. Det känns som att nu är vi tillbaka på riktigt! Nu har hon vilat två dagar för att resten av veckan ladda inför att gå en LA:3 i Bräcke på söndag och ännu en LA:3 onsdagen efter. Jag har valt att starta henne på 3 tävlingar på 2,5 vecka för att verkligen ge henne en chans att lära sig hur det är på tävling. Hon blir rätt så på och lite stressad på tävlingsplatsen, så förhoppningen är att hon ska komma ner lite på jorden efter att ha gjort dessa tävlingar och smält det. Att det inte behöver bli en lika stor grej av att komma på tävling. All energi behövs på banan och därför är det lite synd att hon stressar upp sig så mycket innan. Men hon är trots allt bara 5 år och jag är stolt över den utveckling hon har gjort hittills när det kommer till att åka iväg med transporten. Vi har inte bråttom, men för hennes skull hoppas jag att hon hittar ett lugn på tävling snart. Det märks på henne att det är jobbigt att bli så uppe i varv. |
Välkommen!
Arkiv
April 2021
Kategorier
Alla
|